Carro är fortfarande inte bra, men på benen. Själv tycker jag att magen känns orolig. Thea får ett utbrott, förmodligen av trötthet, precis när vi ska gå en vända på byn. Resten av sällskapet går vidare, jag och Thea hem. Precis efter oss kommer en liten kille och spyr över golvet i entrén. Det skulle ju vara ett mirakel om vi undgår att få magsjuka efter dessa dagar.
Nåväl. Vi har haft underbara dagar här trots allt. Det enda vi har stört oss enormt på är servicen. De är verkligen urusla på engelska här. Klarar knappt att förstå när vi beställer mat och dryck. Vi får ta om flera gånger. Och idag, när vi äter middag vid en restaurang nere på stranden och vi frågar efter notan kommer den aldrig. Vi väntar, frågar igen, väntar lite till, frågar igen, men ingen kommer. Så vi reser oss upp och går. Bara sådär. Vill de inte ha betalt slipper de gärna. Man ska inte behöva fråga efter att få betala mer än en gång. Det borde ju ligga i deras intresse tycker man.
Igår när vi handlade lite och började pruta på några alldeles för dyra tröjor, blev säljaren skogstokig. Kallade Simon för kukhuvud och zigenar-svensk. Behöver jag säga att vi bara gick därifrån?
Annars har vi haft det toppen. Riktigt underbart. Albin lärde sig simma idag utan armpuffar och han vickar på sin andra lösa tand. Imorgon är vår sista dag och jag känner mig rätt nöjd. På söndag-morgon går bussen till flygplatsen och sedan är det adios Turkiet.