Net on Net

En vardag i blått och rosa

Mized

Kategori: Allmänt

I sommar laddade jag ner appen Mized. En app fylld med träningsprogram av allt möjligt. Komma igång, styrketräning, löpning, skidåkning, cykling, simning, rehab/prehab m.m. En riktig guldgruva för tränande personer! Varje pass har beskrivningar och filmer till för att se övningarna.

Jag har lagt upp olika program nu i sommar och gjort ett eget träningsschema av dessa. Löpning, styrka för löpare både med och utan redskap, samt lite rörelseträning emellanåt. Helt underbart att veta vad, hur, när och varför. 

Nu närmar sig tjejmilen med stormsteg. Mindre än tre veckor kvar och träningsschemat börjar gå mot sitt slut. Vilken härlig känsla det är att kunna fullfölja något och bocka av. Nu har jag därför gjort ett nytt, med start vecka 36.
Då vänder jag på steken och går ner i gymmet. Släpper inte löpningen helt, men suget att få lyfta vikter är större än att springa. Känner det redan. Längtar.

Jag blev väldigt glad också nu ikväll. Skatteverket har gjort klart att friskvårdspengen kan användas till Mized! Imorgon går jag direkt till vår K och begär att få det. Att vara premium-medlem kostar en slant - men så värt det! Och nu blir den gratis!! Kan ju inte bli bättre.

Rekommenderas till alla, oavsett vilken nivå du befinner dig i!

Avigt

Kategori: Allmänt

Jag har tagit lite semester från bloggen.  Inte vetat VAD jag skulle skriva om. Inte haft lusten heller. Det där drivet. Men, jag gör ett försök nu. 


Jag är tillbaka på jobbet. Semestern är över och jag fattar det inte riktigt. Får jag inte vara ledig mer nu? Känner mig inte klar. Inte i fas. 
Sommaren har inneburit träning för mig. Ganska mycket faktiskt. Och de vilodagar jag haft har jag spenderat ett antal på golfbanan. Många steg och kilometer har det blivit varje dag. Det är ju så enkelt när man är ledig och kan styra dagen som man vill. Även när man ska äta. Så skönt!

Nu tvingas jag tillbaka till rutinerna jag hade innan sommarlovet och det känns så knasigt och jobbigt! Kliva upp tidigt, jobba hela dagen, komma hem trött och hungrig och så försöka få in träningen sedan... För att inte glömma barnens aktiviteter som man måste rycka ut till. Hur fick jag det att gå ihop innan? Och hur fick jag energin? Bara att lyssna på Träningspodden som startat igen känns avigt. 

Än har vi inte börjat på riktigt. Det är sen det stora jobbet kommer, när eleverna kommer, undervisningen drar igång, stöta och blöta problemen som uppstår, högarna växer och rättningen börjar. Nu ska vi gå ett specialpedagogiskt lyft dessutom, som kräver jobb utöver allt annat vi redan gör. Inläsningar och anteckningar utanför arbetstid. Med kompensation, fast just nu är den höjd i dunkel... Ingen vet villkoren.  Sånt kan ju bara hända i skolans värld! Men läsa ska vi, tiden är så knapp. Alltid denna stress!
Något kommer ju att få stryka på foten känner jag. Men jag vägrar att låta min fritid göra det. 
Måste bara komma in i rutinerna igen.

Helgen bjuder på sol och löpning. Sen är det den där rapporten vi ska läsa, men den får allt vänta.