Net on Net

En vardag i blått och rosa

Det här med träning

Kategori: Allmänt

Påsklovet drog förbi och vi har gjort minsta möjliga. Barnen har fått styra dagarna på något vis och då har det blivit mycket kompishäng. Det är tur att Albin har sin cykel och kan ta sig till kompisarna själv, annars hade det blivit mycket körande.


Jag har tränat enligt mitt schema och det känns så härligt när jag märker att jag orkar mer och mer. Varje fredag lyssnar jag påTräningspodden och det de pratade om då gav mig en liten tankeställare. Kanske er med.
Just nu springer jag tre gånger i veckan. Ett kortare pass runt sjön med korta, snabba intervaller. Det tar 25-30 minuter beroende på hur många det är. Sen kör jag ett pass långa intervaller och det tar ca 35 minuter. Sist ett långpass som gradvis ökas i minuter, den här veckan 45 minuter. Utöver det styrketränar jag två gånger i veckan. Det blir fem pass som jag pusslar med för att få det att stämma med jobb, barn, väder och vind och även få in vila på rätt ställen. Inte så lätt, men det går om man verkligen vill. 

Det här kan tyckas låta mycket. Herregud, fem pass! Men, nej, det är inte det. Snarare i underkant. Det fick jag klart för mig efter att ha lyssnat på den där podden.
De generella riktlinjerna för svenska folket är att vi ska röra på oss 2,5 timme i veckan, alltså 150 min, och styrketräna 2 gånger per vecka för att undvika folksjukdomar.
Om man är duktig i matte kan man då konstatera att jag den här veckan rört på mig 110 minuter. Det fattas alltså 40 minuter och ändå har jag tränat fem pass. Det här kan vara bra att ha i bakhuvudet både för den som tränar och de som inte gör det. Jag blev i alla fall förvånad.

Nu har jag nyss kommit hem från ett fartlekspass. Jag skulle gå i fem minuter och springa i 7min/km i tre minuter, fyra gånger. Det kändes för lätt, så jag joggade i fem minuter och ökade tempot i tre minuter istället. Det gick bra, trots att alla tre minuters-intervaller hamnade i backarna. 5km blev det till slut med lite nedvarvning på slutet. Gött!
Men ändå följer inte jag de generella riktlinjerna. Gör du?


Älskade Albin

Kategori: Allmänt

Jag tittade igenom gamla bilder och hittade den här. Här är du två år. Full av spring och bus. Alltid i rörelse. Aldrig stilla. Att lyssna på en saga hade du ingen ro till. Vände och vred dig i soffan tills huvudet var upp och ner och sagan glömd. Men du hade alltid ett leende på läpparna.


Tiden har bara flugit iväg. Idag fyller du 11 år och att använda kroppen gör du fortfarande hellre än att läsa. Det är inte det minsta jobbigt. Sport är det som gäller, i alla lägen. Och att vinna. Över mig, över pappa, över syrran, mot andra. Det har du fått från mig. Så arg som du kan bli när du förlorar är helt galet, men nödvändigt ibland. Det är genom motgångar man lär sig, glöm inte det. Nästa gång kommer det gå bättre.

Ditt leende har du kvar, men där bakom finns nu också en trotsig sida. Helt naturligt. Du är ju snart tonåring. Om jag fick jaga dig på gården som två-åring när du sprang ifrån mig och fick vara inne resten av kvällen, har vi nu helt andra diskussioner. Om pengar. Hur länge du får vara borta. Att inte ha kepsen på inomhus. Men du lyssnar och tar till dig det efter mycket om och men. 


Du må ha en tuff attityd ibland, men ibland kommer den mjuka sidan fram. När vi sitter i soffan och du sitter nära, nära. Vill bli kliad. Ompysslad. Eller när du lägger dig och vill att jag ska krypa ner bredvid dig och prata, om allt och inget. Det är så mysigt. Hoppas att du alltid har en kram över att ge till mamma, för det kommer hon aldrig att säga nej till.


Grattis på födelsedagen Albin! 
Vi älskar dig ❤


Påsklov

Kategori: Allmänt

Äntligen en dag med solsken. Så efterlängtat! Jag kunde till och med ta av mig till bara linnet där jag satt på altanen.

Underbart.

Thea for till Elsa igår vid lunchtid och kom hem idag efter klockan tre. Jag tappade nästan hakan när hon berättade vad de gjort.
De hade fått 300kr av Elsas föräldrar som sedan skjutsat de till stan. Där hade de shoppat tillsammans, bara tjejerna. Thea hade köpt en t-shirt på HM och ett halsband till mig. Sen gick de in till Greens guld där Elsas farfar jobbar. Där hade de fått välja örhängen båda två, som de fick av honom. Sedan gick de på Blåbär och fikade, en dammsugare och en cola.
När de var klara ringde de hem efter skjuts.

Oj, vad jag hade velat se det här. Två små tjejer på eget äventyr. När jag var nio år var det stort nog att cykla i kvarteren på andra sidan av Sörlidenskolan. Längre än så vågade man nästan inte åka. Att gå själv på stan fanns liksom inte.

Jag säger då det. Barnen börjar bli stora! 


Förutom att ha njutit i solen tog jag en joggingtur efter middagen. 45 minuter utan gångpauser nu och jag känner mig nöjd. Fortfarande är tempot och längden oviktigt, även om jag tittar på det i efterhand. Det tar sig kan jag konstatera. Jag kom över en kilometer längre idag trots att jag inte tog ut mig. Härligt!