PT-Nettan

Dagarna rullar på i det här gråa sommarvädret. De bara gör det, rullar. Registrerar knappt över att jag är ledig och jag måste nästan påminna mig om att jag ska njuta av det. Det går så vansinnigt fort ändå. Vissa dagar är soligare och finare än andra. Vissa är skönare än andra. Idag var det en sån.

Jag har sprättat en Prosecco. Gott. Lyxar till det i min ensamhet, även om jag inte riktigt är det. Inte i tankarna. Vi har varit gifta i tio år idag. S jobbar. Även om jag är ensam om ett glas eller två, kändes det ändå som ett bra tillfälle. Fast det blir inte många glas, det blir det inte. Det är tävling imorgonbitti och då måste jag vara skärpt. Kunna köra först och främst. Jag får spara resten och antingen dränka sorgen eller fira en vinst.